Mer sexualkunskap, tack!

Svenska Dagbladet skriver idag att P3 satsar på ett program som kommer att diskutera "sex och okonstlat snacka lust, fantasier och onani." Det känns som att det är på hög tid att detta sker.

Få har väl undgått hela den här mediacirkusen kring Julian Assange och sexbrottsanklagelserna han har fått emot sig. Svenska sexbrottslagen har blivit missförstådd, misstolkad och dragen i smutsen. Att öppna diskussionen för samtycke som bas för sexuella övergrepp har aldrig varit mer relevant, och en kampanj har dragits igång för att uppmana personer som varit med om sexuella övergrepp eller blivit utsatt för sådana att berätta om det så att en riktig diskussion om det som uppfattas som gråzoner vid sexuella övergrepp kan diskuteras. Allt detta för att vi ska slippa reproducera våldtäktsmyter i diskussioner och samhället, och för att vi ska kunna räta ut begrepp som samtycke, övergrepp och våldtäkt.

Denna debatt är inte begränsad till Sverige på något sätt, utan hela bloggosfären har debatterat sex, samtycke, etiska gråzoner och sexuella övergrepp i veckor nu för att försöka uppmärksamma hur luddiga alla dessa begrepp är. (Diskussionerna i kommentarerna om Wikileaks- och Assangeposterna i min engelskspråkiga blogg vittnar om hur svårt det kan vara att räta ut dessa begrepp.) Dessutom diskuteras hur överlevare av sexuella övergrepp och våldtäkter ofta finner sig i en försvarsposition efter anklagelser där de får motivera och försvara varför de anmäler personen de påstår har begått ett övergrepp, och varför just de ska ses som trovärdiga vittnen om vad som har hänt dem själva.

Vad vi får hoppas på är att P3 vågar ta dessa 'jobbiga' diskussioner och att programmet bryter sig ifrån att enbart se på sex som något som absolut sker inom ett samtycke. Detta är ett ypperligt tillfälle för att låta gråzoner diskuteras och redas ut och att få igång en diskussion om sex och samtycke. Ett förslag är ett program tillägnat frågan om romantiken och spänningen oundvikligen kommer att minska endast för att ett samtal om samtycke och gränser tas innan sex.

Dessa obekväma diskussioner måste tas för att se till att vi får ett samhälle där övergrepp inte utförs på grund av ignorans och en ovilja att ta tag i det som uppfattas jobbigt, bökigt, krångligt eller oromantiskt. Att människor ska kunna leva i ett samhälle där alla känner sig trygga och respekterade är något få personer bestrider. Att det därför ska vara så svårt att få igång en debatt om respektfullt sex och rollen samtycke och gränser har i detta förefaller svårt. Snälla, P3, gör ordentlig nytta av våra skattepengar och prata om det!

Tomten tvingade någon att bli förälder

Jag tänkte börja med att önska er alla en god jul och jag hoppas att ni har fått en problemfri jul utan för mycket drama och med en massa god mat!

I kväll tittade jag och min familj på Tomten är Far Till Alla Barnen i sann julanda. Det är en rolig film som visar tydligt hur bristen på kommunikation kan leda till situationer som är mycket värre än vad de nödvändigtvis måste vara. Vad som slog mig starkt dock var hur det inte fanns någon som helst reaktion på att en av huvudpersonerna, Sara, inseminerar sig bakom ryggen på sin mans vilja och tvingar honom att bli pappa.

Som jag förstår det är det inte olagligt i Sverige att 'tvinga' någon att bli pappa mot deras vilja, vare sig om det handlar om ett uppsåt att föra den blivande pappan bakom ljuset eller om det handlar om en olycka eller ett slarv med preventivmedel. De två situationerna är helt olika och bör också behandlas som sådana. Om ett barn blir till på grund av slarv med preventivmedel eller en olycka är det de båda vuxna som bär ansvar, men rätten till att bestämma om barnet ska behållas eller ej är helt och hållet kvinnans, liksom i alla andra fall. Det är kvinnans kropp som ska leva med eventuell abort/graviditet och hon som ska bestämma. Självbestämmande över ens egna kropp hör till en av de grundläggande mänskliga rättigheterna, och jag anser att det inte ens är diskutabelt. Mänskliga rättigheter är mänskliga rättigheter. Självklart bör pappans känslor och tankar tas i beaktande då det kommer till abort/graviditet, men den slutliga bestämmanderätten är kvinnans.

Däremot, om det handlar om att ena parten har ljugit om eventuella preventivmedel och samlaget/samlagen resulterar i en graviditet är det en helt annan situation. Ingen har rätten att ensam bestämma huruvida ett barn ska bli till såvida det inte sker genom singelinsemination av en kvinna med ingen känd pappa involverad. Allt annat är ett utnyttjande av den andra människan som reproduktionsmaskin och ett övergrepp. Detta gäller för män såväl som kvinnor.

Då en sexuell handling förhandlas, vilket den bör göra för att undvika chanser för övergrepp, missförstånd och dylikt, så bör frågan om preventivmedel komma upp. Om personerna som ska ha samlag inte vill att det ska resultera i ett barn bör de diskutera vad för slags preventivmedel som redan kanske är i användning, och vilka som kanske bör användas. På samma sätt som man måste diskutera under vad för slags förhållanden man vill ha sex, och vad för slags sex som ingår i denna överenskommelse så hör preventivmedel i överenskommelsen. Genom att komma överens om ramarna för sexet så ger man sitt samtycke. Ändras dessa ramar finns det inget samtycke eftersom samtycket gällde en annan situation än den som uppstod. Om man då hävdar att man använder ett slags preventivmedel och sedan inte gör det finns inte samtycke längre. Jämförbart är att bara för att en överenskommelse finns för vaginalt sex inkluderar detta inte analt sex eller oralt sex. Att ge samtycke till ett slags sex (typ av sex eller med eller utan preventivmedel) betyder inte att samtycke har getts till alla former av sex.

Om en person sedan ensidigt bestämmer sig för att ändra på dessa regler är detta ett övergrepp. Tyvärr reflekteras detta inte i lagen, både då det kommer till kvinnor och till män. Lagen är fortfarande bristande då det kommer till definitioner av samtycke, och bristande på det sätt att det inte är samtycke som ligger till grund för att avgöra om ett sexuellt övergrepp har begåtts eller inte. På grund av detta finner sig många kvinnor och män i situationer där de har fått utstå etiska sexuella övergrepp, men det är svårt att finna rum för anmälan inom lagen. Att gå över huvudet på den ena blivande föräldern genom att med uppsåt ljuga för denna person om preventivmedel eller insemination är ett sådant exempel.

Jag har sett personer ifrågasätta Assange-fallet på detta sätt, då en av anklagelserna handlade om en kondom som efter vad som påståtts antingen sprack eller punkterades avsiktligt av Assange. Anklagelsen följer som så att Assange efter detta ska ha fortsatt haft sex med en (eller båda) av kvinnorna som anklagar honom för sexuella övergrepp efter att ha saboterat kondomen eller efter den sprack. Många ifrågasätter om detta är ett övergrepp eller ej, och den parallellen de drar är med kvinnor som avsiktligt lurar karlar att bli pappor genom att ljuga om att de går på p-piller när de inte gör det. På grund av att detta inte är straffbart, resonerar man, så bör det heller inte vara straffbart för en karl att ändra överenskommelserna eller rent ut lura en kvinna om preventivmedel.

Det här argumentet är rent ut sagt absurt. Utefter ett perspektiv där var individ har den slutliga bestämmanderätten över sin egna kropp, där mannen inte är överordnad kvinnan eller tvärtom, så är det ett uppenbart etiskt övergrepp att föra någon bakom ljuset då det kommer till preventivmedel. Som argumenterat ovan så bryter man i så fall mot överenskommelsen av de ramar man satt för sexuella aktiviteter. Få skulle argumentera att ett samtycke för vaginalt sex innebär ett automatiskt samtycke för BDSM, analt sex eller andra former av normbrytande sex. På samma sätt gäller detta preventivmedel. Ett samtycke för sex med preventivmedel är inte ett samtycke för sex utan preventivmedel och om ena personen bestämmer utan att rådgöra med den andra att preventivmedel inte behövs (eller att mindre preventivmedel behövs eftersom kondom ibland används för att förebygga könssjukdomar även om p-piller tas), oavsett orsak, så är det ett slags sex mot någons vilja. Det är ett övergrepp. Att det är olagligt i ena fallet, men inte i det andra gör inte båda exemplen automatiskt rättfärdigade - snarare tvärtom. Det visar att det absolut behövs mer diskussioner och lagstiftning om de slags övergreppen som begås då kvinnor eller män tvingar sin partner till att bli föräldrar genom att ändra på en sexuell överenskommelse. Eftersom slarv inte är en ändrad överenskommelse från någons part så hör det inte till kategorin övergrepp.

Jag blev så fruktansvärt arg i kväll då jag såg på Tomten är Far Till Alla Barnen. Inte nog med att det var typiska könsroller inblandade i denna film, inte någon tyckte att det var konstigt att karaktären Sara valde att ensidigt bestämma att ett nytt barn skulle in i relationen med hennes karl. Även om hennes man hade velat ha barn betyder inte det att hon ensam får bestämma exakt tillfälle. Två personer är med om att skaffa barn, och medan fokus ofta ligger på att båda parter ska ta lika mycket ansvar, så bör det även lyftas fram att båda parter har rätten till lika mycket ansvar.

Viktigt är också att peka ut att då ett barn har blivit till, oavsett omständigheter, så ligger rätten till att bestämma om graviditeten ska fortgå eller avslutas fortfarande med kvinnan. Som sagt ovan, självbestämmanderätten över ens egen kropp är en mänsklig rättighet och den ändras inte oavsett vad. Dock bör det diskuteras om det skulle kunna bli straffbart att föra någon bakom ljuset på detta sätt eftersom det ändå handlar om att ensidigt bestämma att ändra ramarna för en överenskommelse för sexuella handlingar. Barnet bör inte bli bestraffat på något sätt, och den ovilliga förälderns skyldighet till underhåll bör fortfarande respekteras. Det är inte barnet som ska lida på grund av att ena föräldern utsatte den andra för ett övergrepp, och barnets rätt till underhåll ska finnas kvar. Dock utesluter detta inte att den förälder som med uppsåt fört den andra bakom ljuset i syftet att samlaget ska resultera i graviditet ska kunna bli straffad, t ex genom böter. Det måste finnas en laglig rätt att kunna försvara sin sexuella integritet mot övergrepp som dessa.

Samtycke vid sex

Det är inte ofta jag och Beatrice Ask är överens, men då det kommer till detta är definitivt på samma spår.

Jag vet att det är väldigt kontroversiellt att insistera på uttalat samtycke då det kommer till sex, men jag tror att i detta fall behövs det. Det är alltför lätt att anta att personen vill ha sex då man själv är inne på det spåret. Dessutom, om man från början har en tveksam kvinnosyn så kan man ofta se en viss motsträvighet som ett tecken på kvinnans skyddande av sin oskuldshet, eller tillskriva det ett beteende som kvinnan ofta tycks anta - att spela svårfångad. Svaret på detta tycks för många att vara att pressa lite extra hårdare, att anta beteendet som en utmaning. I detta fall finns inte heller något uppsåt för att begå ett brott; något som ofta fokuserats på innan.

Precis som Nils Petter Ekdahl påpekar i artikeln ovan så är samtycke centralt för ett våldtäktsbrott; det ska vara den sexuella kränkningen som står i fokus, inte uppsåtet, eller bristen därav.

Många är oroliga att detta kommer att leda till ett system som kvinnorna missbrukar, att karlar kommer att anmälas för hämnd eller något liknande. Jag skulle ljuga om jag påstod att möjligheten inte finns där; oroet är väldigt realistiskt och hotet finns där. Det finns karlar idag som anmäls trots att de inte begått ett brott, men detta händer inom alla brottskategorier, inte enbart våldtäktsmål, och sanningen återstår fortfarande att majoriteten av våldtäkter som anmäls inte får något slags beslut, och endast lite över en tiondel får ett åtalsbeslut (se BRÅ för statistik). Då är inte ens det stora antalet mörkertal (sexualbrott som inte anmäls) nämnda.

Intressant är dock att SvD här enbart talar om att kvinnan ska ge sitt samtycke. Är detta ett annat fall av könsseparerad media, eller är det en konsekvens av retoriken som makthavarna använder? Många verkar tro att kvinnor är de enda som kan utsättas för sexuella övergrepp, men detta är inte sant. Det finns fall från utomlands där karlar har blivit utsatta för vad som klassificeras som våldtäkt efter att kvinnor har stoppat Viagra eller liknande substanser i deras drinkar och sedan närmat sig dem. Klart, kvinnor är i majoritet då det kommer till att bli utsatta för våldtäkter och sexuella övergrepp, men det finns män som utsätts för dem också. I motsats till vad som verkar vara det underliggande antagandet så är inte karlar alltid redo. Är inte deras samtycke minst lika viktigt?