Våld är våld, lika men ändå olika

Inger Stark (V), skriver på Newsmill om det nyaste (uppmärksammade) hedersmordet, på en frånskild kvinna som heter Jian. Det har varit mycket skriverier om detta den senaste veckan och debatten om hedersmord har tagits upp. Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker och även hon vänsterpartist, har skrivit en annan artikel på Newsmill där hon argumenterar att hedersmord är rasistiskt; våld är våld, säger hon, och att särskilt benämna våld mot kvinnor utfört av en etnisk minoritet är därför fel.

Svensson har här gjort samma misstag som många gör då de pratar om våld mot kvinnor eller överhuvudtaget engagerar sig i den feministiska debatten - hon klumpar ihop alla begrepp till ett. Detta sker ofta med prostitution och sex-trafficking, som ett annat exempel, där ingen skillnad gör mellan det första begreppet och det andra även om de är vitt skilda. Prostitution är att engagera sig i sex-arbete, och detta kan vara frivilligt; sex-trafficking är att, mot sin vilja, bli smugglad in i sex-arbete och det finns alltid ett element av tvång eller hot närvarande.

Precis som Stark pekar ut, måste var enskild våldshandling mot en kvinna behandlas utefter motivationen som har gjort att den i första hand har skett. Då vi alla är individer, inklusive männen och kvinnorna som är gärningsmän och överlevare av könsbaserat våld, så kan det finnas otaliga motivationer till dessa handlingar. Att social reproduktion av könsroller (ett patriarkat) ligger bakom det är ofta uppenbart, men detta är endast vad detta slags våld har gemensamt i stora drag - det stora paraplyet som det könsbaserade våldet samlas under. Hedersrelaterat våld som sker på grund av att en kvinna anses ha dragit stor skam över sin familj och släkt är annorlunda från det slags våld som FN har rapporterat sker i postkonfliktzoner där männen känner att deras maskulinitet är hotad och tar till våld riktat specifikt mot kvinnor för att vinna tillbaka denna.

Att blanda ihop alla dessa begrepp tjänar inget annat till än att begränsa ramarna innanför vilka debatten kan tas. Detta leder till att könsbaserat våld i all dess komplexitet förenklas och att försöka hitta en förståelse för att förhindra könsbaserat våld blir då omöjligt. Olika begrepp behövs för att kunna skilja på olika former av våld så att lösningar till ett specifikt slags våld kan hittas.

Våld är våld, men människor och kulturer är olika och på grund av det är motivationerna bakom våld ofta olika. Håll därför diskussionen öppen, och försök inte stänga ner den genom att klumpa ihop alla begrepp till en stor, ogenomtränglig boll. Om Sverigedemokraterna använder hedersmord som ännu en anledning att dra ner på invandringen så är det bara att påpeka att den svenska kulturen inte var immun mot våld även innan invandringen började, och att hedersmord inte är specifikt till någon kultur i sig; hedersrelaterat våld är allt våld mot kvinnor motiverat av att de ska på något sätt ha skadat en familjs heder. Att stänga ner diskussionen av rädsla för att Sverigedemokraterna ska använda begreppet som någon slags propaganda är att skjuta bort lösningarna som finns för detta problem, och det krävs inte många sekunder av tänkande för att inse att en minskning av invandringen leder inte automatiskt till att hedersrelaterat våld försvinner helt och hållet.

Mer läsning: Jämställdhetsminister Nyamko Sabuni på Newsmill 2010-11-29: Sluta bråka om hedersbegeppet
Masoud Kamali på Newsmill 2010-12-01: Sabuni har fått sin ministerpost som tack för sitt fjäsk för vita

Vikten av Ordval

Lars Ohly sa igår under en intervju i TV4-programmet Almedalen Direkt att alla människor har rätten till att vara sjuka. I soffan där jag låg, mörbultad och trött efter en lång arbetsdag, ryckte jag till. "Rätten att vara sjuk?" Den retoriken låter så fel. Vill folk inte vara friska?

Jag förstår absolut vad Ohly pratar om. Människor måste i ett samhälle ha rätten till att kunna få vara hemma om de inte kan arbeta p.g.a. sjukdom och de bör även ha rätten till en ersättning av staten då de är inkapabla till att arbeta p.g.a. sjukdom. Det är detta vi betalar skatt för, ett välfärdssamhälle som ska kunna ge tillbaka till oss då vi behöver det.

Samtidigt tycker jag också att det var fruktansvärt klumpigt uttryckt. "Rätten till att vara sjuk" pekar direkt på en politik som är fokuserad på omhändertagande då personerna redan har blivit sjuk, en politik som grundar sig på stöd då skadan redan är skedd. En politik som representerar mycket av vad vänsterpartiet står för. Det kan vara så att det inte var en olycka att Ohly valde just de orden.

Ordval är viktigt. Det förmedlar vad man representerar. Att föredra ett ord framför ett annat kan lägga vikt på en speciell del av en policy, eller ge ett helheltsintryck av ämnet man behandlar. Genom att Ohly valde att säga "Rätten att vara sjuk" istället för "Rätten att vara frisk" eller kanske till och med "Möjligheten att vara frisk" har han visat på den politiken han vill föra. Istället för att satsa på friskvård och förebyggande metoder har han visat att han har tänkt att satsa då människor redan har blivit sjuka.

Självklart blir människor sjuka, hur mycket resurser som än pumpas in i förebyggande syften, och då ska det finnas ett skyddsnät. Dock, för människors eget välbefinnande, bör diskussionen handla om hur vi hindrar att vi hamnar i sjukdom överhuvudtaget. Hur förebygger vi utbrändhet? Hur ser vi till att svininfluensan inte sprids lika snabbt? Hur pass bra för den övergripande hälsan är en garanterad friskvårdstimme för personal? Det är frågor vi ska satsa på.

Människor vill vara friska. Jag tror genuint att ingen går in och arbetar frenetiskt med målet att bli utbränd. Ingen önskar heller det på någon annan. Därför måste resurserna riktas mot att förebygga sådant, att se till att ingen behöver hamna i situationen där de blir utbrända eller långtidssjukskrivna av fysiska skador. Det handlar inte om samhällets produktionshastighet eller att förebygga ett utnyttjande av välfärdssystemet. Det handlar om välmående bland folket. Eller som min mor sade: Det handlar om friskvård. Lars Ohlys ordval, avsiktliga eller ej, tyder på att det inte handlar om friskvård för honom.