Mode för 12-åringar / Fortsättning på niqab-diskussionen

Jag har som många andra följt debatten om Chloe, den 12-åriga modebloggaren, här i veckan. Jag har först och främst stött på åsikter för att låta denna flicka fortsätta blogga om extremt dyrt mode, och de få åsikterna jag har läst som har varit emot är baserade på en socioekonomisk grund - att det är befängt att man ska lära ut till barn att kräva väskor och andra klader som kostar tusentals kronor.

Personligen har jag stått och vägt i denna fråga. Detta är en konstant kamp jag har med liberalen i mig, som vill låta folk sköta sitt, men samtidigt inser att allt är inte gynnsamt för enskilda människor eller samhället i stort. Något i denna fråga har fått mig att känna mig obekväm, men jag har haft svårt att sätta fingret på vad. Tills jag läste Leone Milton om modebloggande flickor. Milton uttrycker i sitt debatinlägg en oro över vad för skada detta kan ha på flickor i samhället i stort, och jag kan inte annat än hålla med.

Det är inget fel på att en 12-årig flicka, eller pojke, intresserar sig för mode. Mode är en form av konst på många sätt och vis, och för designers ett sätt att uttrycka sin kreativitet. Problemet med mode kommer av hetsen som ofta hör samman med det. Det handlar om pengarna, kroppsidealet och ha-begäret. Om man då uppmuntrar ett barn att anamma detta tänkande och sprida det vidare till sina jämnåriga sa föder man ett beteende som kan vara väldigt ohälsosamt i längden.

Mode i sig är det alltså inget fel på, men modeindustrin är inte utan dess problem. Modellerna som används är så nerbantade att de skulle inte stå ut fem sekunder i det svenska vädret, för deras underhudsfett är obefintligt. Inget är off-limits i strävan efter den "perfekta" kroppen: Knark, cigaretter, inhumana dieter - allt för att vara så smal som möjligt. Om det hade funnits en vilja att förändra detta hade det varit mer acceptabelt att släppa in ett barn i denna värld, men när personer som designar sina egna kläder vägrar att tillverka dem i större storlek än medium för att åsikten är den att kläder i större format ser inte bra ut, så visar det bara hur skadligt kroppsidealet i denna industri är (se Miltons inlägg om Kissie). Att uppmuntra en 12-åring till att slänga sig in i den med huvudet före kan därför ha förödande konsekvenser. Det räcker med att modeindustrin och samhället i stort har blivit alltmer sexualiserat, vi behöver inte uppmuntra barn till att ta del av detta mer än vad de redan gör.

I ett helt annat ämne, har DO beslutat att bära niqab i en skolmiljö inte är en godtagbar grund att stänga av en person från en utbildning. Jag har förut skrivit att ett burka- och niqabförbud inte skulle hålla i en domstol för att det strider mot mänskliga rättigheter. Jag har även argumenterat att ett förbud av detta slag är kontraproduktivt (på engelska) och Linna uttrycker väldigt liknande åsikter då hon skriver vad hon har kommit fram till

Som diskrimineringsombudsman är jag dock orolig för den hätskhet och de förenklingar som präglat debatten kring niqab. Många har velat utestänga kvinnor som bär plagget från att delta i utbildningar, utifrån perspektivet att niqab är ett uttryck för kvinnoförtryck och måste bekämpas.

Skyddet för allas grundläggande rättigheter är en av grundvalarna i vår demokrati. Till skillnad från stater som genom förbud eller påbud vill styra medborgarna i en viss religiös eller icke-religiös riktning har Sverige valt att värna en demokratisk princip om individens fria vilja att uttrycka eller låta bli att uttrycka sin religiösa övertygelse.

Som diskrimineringsombudsman värnar jag principen om alla kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter och jag gör det utifrån det regelverk som riksdagen har lagt som ram för vårt samhälle.

Att utestänga kvinnor som bär niqab från utbildning främjar varken deras eller andra kvinnors jämställdhet.

Missaktning mot kvinnor kommer till uttryck på många sätt i alla kulturer, till exempel genom sexualisering av kvinnors kroppar eller genom att hänvisa kvinnor till att sköta hem och barn. Men sådana uttryck kan inte elimineras genom att vi utestänger enskilda kvinnor från grundläggande arenor i samhället.

Jag tror i stället att utbildning kan vara en plattform för kvinnor att fortsätta utvecklas och forma sina egna val. Utbildning är grunden för tillträde till arbetslivet och därmed tillgång till ett socialt sammanhang utanför hemmet och möjlighet till egenförsörjning.

Utbildning är en nyckel till de dörrar som utestängt och alltjämt utestänger kvinnor och bromsar utvecklingen mot full jämställdhet. Denna långsiktiga strävan bör inkludera alla kvinnor, oavsett deras religiösa tro och val av klädsel.

Det är härligt att få det svart på vitt att dessa slags förbud inte är det rätta tillvägagångssättet.

Mer läsning om burka/niqabdiskussionen:
Philip Wendahl på SVT Debatt


Följ min blogg med bloglovin